Zandra med Zäta

Vill börja med att tacka min kära tremening som har fixat layouten på min blogg, känns lite mer personligt nu :) Tack så mycket.

Blir inget långt inlägg idag och jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte har bloggat på 1000 år.
Anledningen till att jag valde att blogga denna dagen till ära, är för att jag har precis fått veta att vi har fått ny konkurrans i den klassen som jag simmar i. Förut var det jag som hade rekorden på långa distanserna och Malin som hade de korta distanserna. Det är så det ska vara helt enkelt ;)

Nämen nu kommer det en liten 12-13 åring in och inkräktar på vårat revir.
Jag och Malin har i stort sett samma handikapp ''amputerad'' nedanför knät. Den här tjejen har båda sina ben kvar, bara att hon har lite mindre funktion i fotleden (vet inte riktigt vad hon har för handikapp) Men hur i helvete ska vi kunna konkurrera med en som har två ben? Klassnings systemet är inte riktigt som det borde vara.

Jag vet inte hur det här kommer påverka min framtida simning. Jag klarar inte av att vara näst bäst. Självklart kommer jag fortsätta träna och lägga ner timmar i vattnet för att bli bättre, men om det visar sej att hon är duktig på långdistans så vet jag faktiskt inte hur jag gör. Hon har redan raderat ut mitt rekord på 200 frisim, dock bara med några tiondelar, men hon är fortfarande så himla ung. Det oroar mej.

Nu har jag lättat mitt hjärta lite, så nog om simning.
Åker till Gävle på onsdag, ska sova hos Jonas. Sen åker jag bil med han till Örebro där jag ska fira min kära lilla Eemy som tar studenten. Självklart alla andra också, men det blir Eemys mottagning jag går på :) Ska bli roligt. Nu kanske det blir ''en sista gång'' på riktigt ;)

men hörni, over and out ;)