Zandra med Zäta

Äntligen har man blivit kvitt infektionen och igår gjorde jag första passet sen sjukledigheten. Var grymt skönt att vara i vattnet igen. Kallt som faan, men jävligt uppfriskande. Nu börjar hårträningen på riktigt inför Stockholm Games. Fick anmäla hela klubben idag, själv! Eftersom att min tränare hade fått för sej att sista anmälningsdagen var 28 okt. Troligt? om tävlingen är 1 november. Så jag fick ta saken i egna händer, som alltid om man vill få något gjort. Ringde runt till simmarkompisarna. 2 gånger till Jens, 2 gånger till Julia och 3 gånger till Madde. (fick inte med allt första gången) Känns som att jag har suttit i telefon hela eftermiddagen.

I helgen har jag varit hos min älskade Jonas. Vi tillbringade mycket tid i skåne. På fredagen åkte vi dit för att köpa en cross till Jonas, sen åkte vi tillbaka på lördagen på utflkyt med hans familj. Jag var alltså i Ängelholm 2 dagar UTAN att träffa Emy! :( Det var mycket tråkigt. Kändes så dumt att vara så nära, men inte kunna åka och hälsa på. Hade man planerat lite bättre och haft lite framförhållning så hade det kunnat gå, men men, får bli någon annan gång.

Utflykten som vi gjorde med Jonas familj i lördags var läcker. Vi gick cirka 2,5 km i brant nedförsbacke, för att komma till ett ställe som heter Nimis. Det är en man som för nästan 30 år sedan har byggt en massa gångar och torn av drivved som flytit i land på stranden. Svårt att beskriva, svårt att föreställa sej. Men jag ska lägga upp bilder snart på bilddagboken, så får ni se va läckert. Det var grymt jobbigt att gå ner dit, då det var en massa stenar och rötter hela vägen, men det var det helt klart värt.
När vi kom tillbaka därifrån åkte vi och käkade på ett ställe någonstans i skåne, sjukt gott och man var verkligen sugen på mat efter den springturen i skogen :P

I söndags var vi och kollade på motorcross tävling. Det var något nytt för mej, så jag stod och frågade hela tiden "varför gör han så" Yeye, frågar man inget, får man ingenting veta. Det var spännande i alla fall. Det kan jag lätt tänka mej att vara med på fler gånger. Har fortfarande inte fått lära mej köra, Jag vet inte om Jonas är lite rädd att jag ska slå ihjäl mej eller ännu värre, slå ihjäl hans älskade cross :P

Varför går det inte att kommentera min blogg för? Jaa nii, det är det ju ingen som kan svara på, för det går ju inte att kommentera. Vilket dilemma.

Igår ringde dom från O'learys i alla fall. Inte jätte glada nyheter. Dom var tvungna att ta in en servitris som praktikant istället för en bartender, för servitriser var det tydligen brist på. Men han sa att nästa månad kanske dom skulle få en öppning så dom kunde ta in mej då. Fast jag tänkte inte gå och vänta nå mer. Nästa vecka ska jag kontakta coverclub och kolla om dom är villiga och ta hand om mej, för jag VILL verkligen jobba som bartender. Kanske världens roligaste jobb.

Imorgon åker jag till min älskade pojkvän, längtar. Jag ska lära mej köra cross hade jag tänkt. Sen ska jag tvätta Jonas bil som jag skulle ha gjort för typ två månader sen när jag lånade den upp till göteborg. Det blir bra, bättre sent än aldrig. Men jag tänker då banne mej inte tvätta bilen bilen utvändigt, för sist jag gjorde det så dög det inte och då gjorde han om hela skiten själv. Kul då?

Jag tar alltså helg tidigt i veckan, så ni får ha en trevlig helg ni me, för det tänker jag ha.

Jag börjar bli lite less på det här nu. Det är så svårt att hålla en blogg igång när man inte har något internet, för när man väl ska skriva om något, då har man glömt bort halva händelsen.

Går igenom en tuff period nu. Kan inte simma för jag har fått nån infektion, är trött och sover hela tiden. Orkar inte göra någonting alls. Tycker inte om att känna såhär, allting blir så himla jobbigt. Så fort man ska göra något är det som att bestiga mount everest.

Ikväll får jag i alla fall hålla mej vaken, ska nämligen på 70 års kalas för min farmor och farfar. Det blir trevligt och träffa släkten igen, och få klä upp mej, sminka mej och göra mej fin. Det ser jag framemot.

Nu ska jag återgå till jobbet, vi hörs när vi hörs.

Stina, om du läser detta, så förlåt för att jag inte har ringt tillbaka. Men har tänkt på dej nästan varje dag, så du är inte bortglömd. Ringer så fort jag kan.

Pusss