Igår när jag åkte tåget hem från övik så såg jag en tjej som hade en rottweiler med sej på tåget. Rottweiler älskare som jag är så satte jag mej bredvid henne och pratade. Enormt trevligt. Resan gick fort när jag kunde prata med någon.
Den här tjejen hade tagit en omplaceringshund och var väldigt positiv till detta, så det fick mej att fundera lite. Kanske är det bra att ta en unghund istället för valp? Man slipper den värsta och mest krävande tiden, någon annan har liksom lagt grunden redan. Det hade varit ganska skönt faktiskt, samtidigt som jag ändå vill vara med från början, lära känna den och uppfostra från scratch. Tankar...
Ronja var en tacksam hund att omplacera. Inge fel eller problem alls, hon kom snabbt in i den nya familjen och dom älskade henne. Man kan ju inte göra annat med den hunden faktiskt:) min bäbis!
Hon mår inte så bra nu. Med 11 år på nacken börjar livet ta ut sin rätt. Jag måste ta mej och hälsa på henne snart, innan det är för sent. LillRonjis!!
Puss på er!
Så fort jag äter något så rinner det rakt igenom mej. En annan skulle kalla det diarré, men jag gillar räserbajs bättre, för det är en exakt beskrivning på vad det faktiskt är: Bajs som går i räääserfart ;P
Men jaa, nu har jag haft det i 5 dagar och jag är less och utmattad, för jag får inte i mej någon mat. Det enda jag har lyckats äta är typ en halv lingongrova/dag och lite drick-yoggi. Så man förstår varför energin börjar ta slut. Jag ringde min personliga sjukvårdsrådgivare, Mormor, för att be om goda råd. Så nu har jag bunkrat upp med miljooooner goda bakterier och Dimor. Hoppas det löser sej... eller snarare att det hårdnar sej! ;P
Det var typ ingen som var med på resan som har klarat sej ifrån den här skiten, det bajsas som aldrig förr i familjen Lindgren kan man säga. Jag trodde att jag skulle klara mej, men mina symptom kom när jag var tillbaka i sverige. Puuust.
Haha, lite roligt äre faktiskt... så fort man börjar prata om bajs så blir det komiskt på nå vis. Tja, det är iaf jobbigare än vad det låter.
Eran intresseklubb antecknar för fullt nu förstår jag, det är som det ska vara!
Puss på er!
Nu har jag praktik i 4 veckor framöver. Jag är på medicinavdelning 1 i Övik. Har nu avverkat 2 dagar och imorgon får jag lite ledig och ska ägna mej åt tvätt och plugg, skit kul?! Under den här perioden kommer jag inte ha mycket tid över till aktiviteter och skoj, det är alldeles för mycket att göra. Så ta inte illa upp om jag inte svarar i telefon eller om jag inte har tid att umgås. Det enda som jag tänker unna mej är resan till Stockholm nästa helg, shopping, musikal och bo på hotell, Lovley! Men det har sitt pris och det innebär att jag får jobba mer intensivt på praktiken.
Mina tankar har börjat snurra hur jag ska göra i framtiden. Jag har hela tiden varit tvärsäker på att jag tar mej in på skolan i Umeå till hösten, men nu börjar jag tveka. Jag vet inte om mina betyg räcker till i och med att jag har dragit på mej många omtentor och det resulterar till oavklarade kurser, vilket i sin tur leder till mindre högskolepoäng som gör att det är svårare att ta sej in. Krångligt att förstå sej på om man inte läser på universitetet kanske...
Kom till saken! Ja, jag ska. Jag har iaf börjat fundera på om jag ska ta ett sabbatsår om jag inte får börja i Umeå, för det tar alldeles för mycket tid att pendla, det gör att jag har inte tid och ork att jobba extra och det kostar mycket pengar. Och även att jag inte känner mej som en del utav klassen när jag inte bor på samma ort, det är tråkigt.
Så går mina tankar. Jag har inte talat om det för mamma än, men jag LOVAR att hon kommer tycka att det är en befängd idé och hon kan komma att övertala mej till att gå kvar. Hon har den inverkan på mej, min kära moder. Men som sagt, det är bara tankar ännu. Vi får se vad som händer och i första hand får vi alla hålla tummarna att jag får läsa i Umeå till hösten.
Nu sitter jag på mitt älskade (?) norrtåg påväg hem från kvällens praktik. Imorgon är jag ledig som sagt, det blir skönt att vara hemma lite. Jag SKA plugga och inte kolla på Sons of Anarchy, även om det lockar 1000 gånger mer. Bäst serie, se den!!
Puss på er!
Hetaste brudarna i Egypten! Glassar på soldäck: Sara, Angelica, Zandra, Jenni och Linda.
Ungdomarna på Hard Rock Café! Från vänster: Bror Rille, Kusin Jesper, Bonus kusin Jesper, Rilles flickvän Sara, Zandra, Bror Daniel, Daniels flickvän Jenni, Bonus syster Angelica. (Kusin Andreas bakom kameran)
Verkar inte rymmas flera bilder i det här inlägget? Bilderna är från en systemkamera och tydligen tagna med finaste kvallite, därav ryms det väl inte så många i ett inlägg kanske? I don't know!
Puss på er!
Något som jag gruvade mej för innan resan är alla rykten som har gått om att det är jobbigt att vara kvinna där, alltså som turist.... för Egyptierna är som besatta av en... och jajjemen, det stämde. Pappa fick erbjudande om att sälja mej för 500 kameler eller en t-shirtsbutik... och han tackade gladeligen JA. Jag kände mej verkligen älskad av min far vid den tidpunkten! Men ni som känner min far vet att han skojar, han skulle aldrig släppa taget om mej! (intalar jag mej iaf ;))
Vad gjorde vi då? Solade, badade, snorklade, SIMMADE MED VILDA DELFINER!! Åt god mat, besökte Luxor och konungarnas dal... mm.
Farfar visar prov på sin styrka i fingerkrok mot Daniel. Fatta att 72åriga gubben vann!
Piren vid hotellet...
Angelica, Gunilla och Jenni. I dom där byggnaderna bakom bodde vi.
Vi rymdes på en egen utflyktsbåt, så vi slapp dela med andra turister. Här är hela gänget, utom Rille som tar bilden.
En turistbild från ett tempel i luxor, Karnak hette det. Det byggdes 1300 f.Kr. Jag tycker att det är facinerande hur dom kunde bygga sånt där för 3000 år sedan. Mena, vad använde dom istället för lyftkranar, traktorer och lastbilar? Det är svårt att förstå och jättemäktigt att se.
Underbart har jag haft det, som sagt. Men det ska erkännas att sista dagarna längtade jag hem. Det har jag en förmåga att alltid göra. Hem till svensk standard, svensk mat och dricka vatten ur kranen :)
Väl hemma så håller jag på att frysa häcken av mej :P
Nu är det sov gott för Lindgren.
Puss på er!
Zandry är åter i det kalla Sverige. Jag har haft det kanonbra, solat, badat och laddat batterierna. Berättar mer sen...
Är påväg in till stan nu och ska möta upp min Emylotta och Sanne. Roowwligt!
Puss på er!
I skrivandes stund sitter jag i brorsans BMW och vi passerar strax Uppsala. På vägen ner till Arlanda har vi stannat i Övik, Sundsvall och tönnebro. Många stopp, ja, men vi har känt lugnet... Tja, alla förutom Rickard iaf. Inför varje stopp som vi har planerat in så har Rickard väntat där i åtminstone 20 minuter, den där pojken har inget lugn när det gäller bilkörning. Tur jag slipper åka i hans bil ;) Daniel kör så lugnt och försiktigt.
Jag och min kusin Caroline har suttit i baksätet och kollat på film och serier. Jag har börjat se Sons of anarchy. Har bara sett två avsnitt, men jag kan redan säga att det är en värd serie och det bästa av allt är att jag har fyra säsonger framför mej, lovley. En till sak som är ännu mer lovley är att huvudrollsinnehavaren har ett väldigt fördelaktigt utseende, mmmm Guds gåva till kvinnan!
Uppsala som sagt! Snart är vi framme och planet går inte förens 07:00. Fint folk kommer alltid tidigt, eller hur var det? Jaja, men det är väl bättre det än att behöva stressa. Dessutom så snöar det rejält i området, så det är bra att brorsan kan köra lugnt.
Puss på er!
Ikväll åker vi söderut mot huvudstaden. Bila över natten. Imorgonbitti lyfter planet mot Hurghada! Temperaturen där växlar mellan 28-32 grader. Jag förstår att ni är avis ;)
Jag känner att jag behöver verkligen det här. På senare tid har det varit tufft att heta Zandra, känns som att några högre makter arbetar emot mej ständigt. Så därför ska det blir skönt att komma iväg.
Ikväll samlas vi i Hörnefors med avfärd mot Arlanda. De som åker är: Farmor & Farfar, Farbror & Linda, Jesper, Jesper, Faster, Caroline, Andreas, Pappa & Gunilla, Angelica, Daniel & Jenni, Rickard & Sara... och sist men inte minst JAG :) 17 stycken alltså! Kommer bli värsta släktkalaset.
Nu är jag Isou-vakt. Madde kommer snart och ska käka middag med mej. Sen blir det att packa ihop det sista och bege sej iväg. Jag har laddat datorn med diverse serier och filmer, så resan kommer nog inte kännas lång. Förhoppningsvis så släpper min huvudvärk snart... Möjligtvis efter Isou-odågan har farit ;)
Ha det så bra här hemma.
Puss på er!
Igår var jag och min trogne vapendragare Julia och kollade på första finalmatchen mellan ovanstående lag. Vi hade fått låna Gunillas bil som slutade samarbeta med oss när vi hade kommit så långt som till Ersboda. Det var fel på Abs-bromsarna så bilen VILLE inte köra snabbare än 50km/h! Jag hade ingen lust att köra i snigelfart i 13 mil så jag ringde till Gunilla och fick byta bil med henne, till Julias förtjusning. Den bilen vi bytte till var en Mini Cooper och dom ser väldigt speciella ut både in- och utvändigt. Jullan tyckte den var råfräsig, men jag tycker den är skitful!
Hur som haver så gjorde hela det här bilbytet att vi hamnade långt efter i vårat körschema, så det gick lite fort på vägen upp till Skellefteå. Väl där tog vi drive in på Max, något som jag aldrig kommer att lära mej hur man gör. Prata med en stolpe? Känns ju skitlöjligt. Och jag råkade säga att jag ville ha lökar (istället för lökringar) så jag brast i gapskratt och kunde inte få ur mej ett ord... Nä, hela grejen med drive in tycker jag är obehaglig, gillas ej! Men vi hade bråttom.
Vi hämtade ut våra biljetter och placerade oss i Brynäs-klacken. Det var dom enda biljetterna som fanns kvar, men det satt mest skellefte-anhängare där ändå.
Allting var så mäktigt. Jag brukar aldrig gå på hockey (förutom när Daniel spelade när han var yngre) så jag hade liksom inga förväntningar innan förutom att det skulle bli skitkul. Mäktigt som sagt, när skellefte sjöng sina hejarramsor och publiken stod upp och viftade med gul-svarta flaggor. Häftigt!
Dock så blev det förlust för hemmalaget. Dom spelade asbra i första period, men Brynäs fick in 2 mål och då försvann Skellefteås kämparglöd. Många skott på mål och helt klart övertag i matchen, men kvalitén var inte alls densamma som Brynäs hade, tyvärr. När Brynäs fick in sitt sjätte mål, då började större delen av publiken resa sej och gå. Det var något som jag tyckte var otroligt dåligt, man måste ju visa sitt stöd i motgångar också! Skämmes på skellefte-supportrarna!
Men trots förlusten så tyckte jag att det var en tians kväll, eller vad säger du Brullan?;) Dock så var inte mitt humör på topp när vi skulle köra hem och snön vräkte ner. Jag var trött och grinig och hastigheten på e4an var mellan 60 och 70 km/h. Jag svor mååånga ramsor på vägen hem. En resa som normalt tar 1,15 h tog igår 2,15, då har man all rätt att bli förbannad!
Hejsvejs!
Puss på er!
Jag gav mej en rejäl klapp på huvudet för ett gott utfört arbete sedan brummade jag iväg. Jag studsade fram på lederna, njöt av varje meter. Gasade upp lite grann och drog upp skotern i 90 km/h på åkern, härlig känsla. Sen skulle jag vända om och åka hem......
Oppppps! Jag skulle köra på kanten av ett dike, sluttningen var ordentligt brant och jag tänker "det här kommer ALDRIG att gå" (jaaa, jag tänker tanken man INTE får tänka) men inte helt oväntat, det gick inte heller. Skotern tippar, jag ramlar av och skotern kommer i full rullning över mej!!! HJÄÄÄÄLP! Mitt ben hamnade under den 270 kilos tunga aset och så även mitt huvud.... TUUUUR att jag hade hjälm annars hade det kanske inte suttit någon Zandry här idag.
Jag är ingen tookvan skoterkörare och jag är ganska dålig på att köra skoter faktiskt, faast det beror ju helt på vem man jämför med... men hur som helst så har jag alltid safe-at när jag har kört skoter och är det något som jag känner att jag inte klarar av, då har någon kille fått köra åt mej ;) Den här gången fanns inte det alternativet, det var Me, myself and I, så vad hade jag att välja på? Så hela den här grejen gjorde mej ordentligt skärrad, jäklarns va rädd jag blev.
Jag ringde till farfar och berättade om mitt äventyr. Han skrattade och sa att jag är fantastisk. Han tyckte det var helt otroligt att jag klarade mej och han lät stolt över att jag vågade. Dock tyckte han inte att det var någon god idé för en enbent tjej att åka ut med skotern själv, så jag vet inte om han kommer släppa iväg mej någon fler gång.
Det var mitt äventyr idag. Nu ska jag sova och tagga jobb imorgon kl 07:00.
Puss på er!
När solen börjar titta fram allt mer och mer så skymtar jag något som jag har försökt förtränga så gått det går under vintern: bekymmersrynkan!!!! Hjälp, den har hittat tillbaka till pannan! Jag börjar bli gammal och jag har ångest på riktigt! Botox?? ;)
Jobb idag på förmiddagen. Usch så jobbigt det var att kliva upp imorse, men det är det iofs alltid. Det känns bra att jobba nu, då behöver jag inte känna press att jobba under praktiken (för det skulle jag ändå inte orka). Och nästa vecka blir det Inge jobb heller och inte då bästa vecka heller för om exakt en vecka lyfter planet, faan så skönt det ska bli!!!!
Ikväll är det påskmiddag hos mormor och morfar. Småkusinerna kommer upp från Sthlm, trevlarns! Och jag som hade tänkt åka skoter efter jobbet idag, men om jag ska orka med småbarnen så måste jag nog hem och få lite sömn innan :)
Vetni vad som mer är ikväll? Hockey! Sista och avgörande semifinalen mellan Saik och AIK. Iiiiiihh, jag är nervös! Måtte Skellefteå skärpa till sej sen förra matchen! Kom igen grabbar!!
Hejdå, nu återgår jag till jobb!
Puss på er!
Tulpanerna trivdes tydligen inte utan vatten, who knew? ;)
Igår tvingade Alex med mej på gymmet. Jag var så grymt seg och otaggad, men han tog inte nej som ett svar. Så det var bara att pallra sej dit. Men gudskelov att han hade bra övertalningsförmåga, för oj va skönt det kändes sen och för att inte tala om idag. Jag har kört stenhårt två dagar och träningsverken är påtaglig. Jag gillar att köra gym med den killen, för jag kör verkligen ordentligt då. Inge slams å trams som det kan bli ibland när man kör med tjejkompisarna :P
Idag är en ny dag. Är på väg till övik nu och blir nog där till sex ikväll. Tror inte att jag orkar ta mej iväg till Iksu ikväll, men även jag kan förvåna;)
Vet ni vad jag har gjort idag?! Anmält mej på en lägenhet. Jag tror att jag har ganska stora chanser att få den, men jag vet inte om jag vill... Den är billigare än min nuvarande och ungefär lika stor, den ligger närmare träning, skola och mataffär. Meen, inte närmare stan! :( och jag trivs öst på stan, ska jag ge upp det? Ja, det återstår att se.
Puss på er!
Vart kommer detta Hockeyintresse ifrån? Det är det nog ingen som vet. Men att det är en grym sport, det finns det inga tvivel om. Jättespännande att kolla på och det är action hela tiden!
Behöver knappast gå nå mer ingående på vilket lag jag håller på...
Puss på er!
(ursäkta ett nördigt inlägg) ;)
Idag är det trevliga tisdag, men nja, inte för mej! Klev upp sex imorse, skulle med tåget sju. Var sååååå jävla trött så jag var nära på att skippa skolan, men det var obligatoriskt så då var det bara att pallra sej dit. Dagen till ära hade vi metod övningar i form av injektioner. Alltså massvis med nålar. Jag är inte ett dugg rädd för sprutor eller nålar överlag, men när jag inte har ätit ordentligt så tenderar jag att få svim-känningar. Detta var fallet idag, mindre roligt. Men en kexchoklad och lite vatten senare så var jag fit for fight igen.
Nu är det lunchbreak och jag sitter i min ensamhet på wayne's och dricker kaffe. Jag njuter av mitt eget sällskap idag. Jag sitter och filosoferar om framtiden. Först och främst sommarn, vad vill jag göra? Ska jag jobba? Sen kommer hösten, tar jag mej in i Umeå? Ska jag skaffa hund? Mkt tankar i huvudet...
Nu ska jag gå till skolan och sätta mej och gå igenom uppgiften inför grupparbetet och seminarium. Tack för mej!
Puss på er!
Jippppiiii! Får jag säga så? Nä, jag tror knappt det. Men nu kan jag kanske åka lite mer skoter till helgen. Hoppas! Jag ska sköta om pappas hus i helgen, så jag får låna deras bil och då kan jag även ta mej ut till min älskade skoter :) Hoppas snön ligger kvar!
Nu ska jag ta och plugga lite grann, sen blir det deligering på vårdcentralen.
Puss på er!
