Zandra med Zäta

Som ni kanske vet så bor jag hos min pappa för tillfället. Det är två mil utanför stan och för att komma dit kör man på ganska ödsliga vägar utan belysning. När jag åker hem är det alltid mörkt och jag sitter där i min ensamhet och fantiserar om alla möjliga tokiga händelser som kan uppstå på vägen, bland annat att jag stöter på ett djur.

Och nu är det älg sässong så man kan ju inte låta bli att tänka på vad man skulle göra om det dyker upp en sånn på vägen. Jag har lärt mej nu att man ska köra på baken, inte huvudet (det verkar logiskt) Hur som helst så dyker det upp en älg igår när jag skulle hem. Jag hade god sikt så jag såg den utan problem, men jag blev ändå skärrad och nervös. Målade upp skräckscenarium i huvudet om att älgen skulle anfalla, vilket den förstås inte gjorde, den stod bara där lugnt och stilla och titta på den konstiga varelsen som hade dykt upp på dess vandringsfärd.

Men herregud ändå va instabil människa jag är, blir rädd för minsta lilla och inbillar mej saker. Jag har sett på för mycket konstig film, inte alls bra. Det här måste jag råda bot på, men vet inte hur?