Zandra med Zäta

Igår när jag åkte tåget hem från övik så såg jag en tjej som hade en rottweiler med sej på tåget. Rottweiler älskare som jag är så satte jag mej bredvid henne och pratade. Enormt trevligt. Resan gick fort när jag kunde prata med någon.

Den här tjejen hade tagit en omplaceringshund och var väldigt positiv till detta, så det fick mej att fundera lite. Kanske är det bra att ta en unghund istället för valp? Man slipper den värsta och mest krävande tiden, någon annan har liksom lagt grunden redan. Det hade varit ganska skönt faktiskt, samtidigt som jag ändå vill vara med från början, lära känna den och uppfostra från scratch. Tankar...

Ronja var en tacksam hund att omplacera. Inge fel eller problem alls, hon kom snabbt in i den nya familjen och dom älskade henne. Man kan ju inte göra annat med den hunden faktiskt:) min bäbis!
Hon mår inte så bra nu. Med 11 år på nacken börjar livet ta ut sin rätt. Jag måste ta mej och hälsa på henne snart, innan det är för sent. LillRonjis!!

Puss på er!